Generativ AI är en gren av artificiell intelligens som på senare tid har förändrat vår värld på många sätt, framför allt sedan AI-språkmodellen ChatGPT släpptes till allmänheten i slutet av 2022. ChatGPT har aktualiserade den större diskussionen om kunskap och lärande i och med att den kan generera texter, liknande de som många elever får lära sig att skriva. För att inte nämna allt annat som kan genereras med en bra prompt och ett klick idag – presentationer, bilder, video, röster, etc. Så i en tid av generativ AI – vad behöver vi kunna?
Tekniken har alltså gjort det möjligt för maskiner att skapa och generera innehåll som liknar det som människor skapar. Det är en viktig samhällsförändring som vi är med om just nu och att det är en del av den digitala kompetensen råder det ingen tvekan om. En av formuleringarna i läroplanen kopplad till adekvat digital kompetens handlar just om att eleverna ska utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Artificiell intelligens i sig är ingenting nytt, det har ju funnits i vår vardag länge men inom ramen för undervisning har generativ AI kallats en “revolution” och “det viktigaste som hänt sedan internet”. Men varför då?
Vad är generativ AI?
Generativ AI är en samling av algoritmer och tekniker som tränar datorer för att skapa innehåll. Det kan vara text, bilder, musik eller något annat som människor normalt skapar. Exempel på sådana algoritmer är generativa adversariella nätverk (GANs) och transformerbaserade modeller som ChatGPT och GPT-4. Genom att träna på stora datamängder kan dessa AI-modeller lära sig att generera innehåll som är liknande det de har tränat på. Den senaste tiden har vi överrösts med olika typer av generativ AI som kan skapa text, bild, ljud osv men det var ju ChatGPT som verkligen fångade vår uppmärksamhet när det släpptes till allmänheten 30 november 2022.
Vad är ChatGPT/GPT-4?
ChatGPT är en AI-baserad språkmodell utvecklad av OpenAI. GPT står för “Generative Pre-trained Transformer”, och ChatGPT är en del av GPT-familjen av språkmodeller. Den senaste versionen av ChatGPT är GPT4o. Dessa modeller är tränade på stora mängder textdata och kan generera sammanhängande och meningsfull text baserat på den inmatade texten. Och det riktigt bra! ChatGPT är designad för att kunna interagera med användare och svara på frågor, förse användaren med information och delta i konversationer om en mängd olika ämnen. Det är viktigt att notera att dess kunskap är begränsad till det den har lärt sig från sina träningsdata.
Det är viktigt att vi och våra elever förstår att dessa språkmodeller inte alltid har rätt i den information den producerar, vilket heller inte är dess huvuduppgift. Dess uppgift är att generera text och det är den väldigt bra på – speciellt om man “promptar” (dvs ställer en fråga/ger en instruktion) på ett bra sätt. Den hittar dock på väldigt mycket, vilket är meningen (så bli inte förbaskad på det)! 🙂 Det är viktigt att vi tillsammans med eleverna utforskar och provar så att vi skapar förståelse för hur den här typen av språkmodeller fungerar och hur vi kan använda dem. Men det behöver vi förstås göra i kontrollerade ytor, där vår och elevernas integritet och personuppgifter är säkra.
Generativ AI i skolan
Generativ AI kan ha en rad olika tillämpningar inom skolan och utbildningssystemet. Det finns en mängd olika exempel på hur man kan nyttja generativ AI i en kontext av lärande och kunskap, här bara några exempel:
- Personlig anpassning: Genom att analysera elevernas styrkor och svagheter kan AI-systemet skapa individanpassade övningar, tester och undervisningsmaterial som hjälper eleverna att förbättra sina färdigheter med deras nivå som utgångspunkt. AI kan användas för att analysera elevernas prestationer och beteenden för att förutsäga vilka elever som riskerar att underprestera eller tappa intresset för sina studier (en del av learning analytics). Genom att identifiera dessa elever tidigt kan lärare och skolor vidta åtgärder för att ge rätt stöd och resurser för att hjälpa dem att lyckas.
- Automatiserad återkoppling: Generativ AI kan även användas för att automatisera feedback på elevernas arbete, inklusive prov och uppsatser. Detta skulle kunna minska lärarnas arbetsbörda och ge dem mer tid att fokusera på att planera lektionsupplägg och bedöma.
- Kreativitet och problemlösning: Generativ AI kan stimulera elevernas kreativitet och problemlösning genom att generera en mängd olika scenarier och utmaningar som de kan arbeta med. Detta kan hjälpa dem att utveckla sina färdigheter inom kritiskt tänkande, problemlösning och kreativitet.
- Virtuella lärarassistenter: AI-drivna lärarassistenter kan hjälpa till att avlasta lärare genom att svara på vanliga frågor från elever, planera lektioner och hålla reda på elevernas framsteg. Dessa assistenter kan också erbjuda omedelbar återkoppling på elevernas arbete, vilket kan hjälpa dem att förbättra sina färdigheter snabbare. (Titta till exempel på det här TED-talket där Salman Khan från Khan Academy förklarar hur Khanmigo fungerar som en virtuell lärare och lärarassistent.)
- Simuleringar och virtuella världar: AI-drivna simuleringar och virtuella världar kan erbjuda elever realistiska och säkra miljöer att utforska och lära sig i. Detta kan vara särskilt användbart för praktiska ämnen som naturvetenskap, teknik och medicin, där elever kan experimentera och öva på sina färdigheter utan att riskera skador eller skador på egendom.
Generativ AI har potential att förändra skolan och utbildningssystemet på många intressanta sätt. Hur gör vi till exempel nu med skriftliga inlämningsuppgifter? (Ja, hur gjorde vi innan för att säkerställa att det var brist den eleven/studenten som hade skrivit och inte någon annan?) Skolor och lärosäten världen över försöker just nu hänga med i svängarna och Skolverket följer utvecklingen och uppdaterar på den här sidan. Med hjälp av denna teknik kan vi skapa en mer anpassad och effektiv inlärningsmiljö för alla elever, oavsett deras bakgrund eller förmågor. Det är viktigt att vi utnyttjar dessa möjligheter för att förbättra utbildningens kvalitet och ge alla elever en chans att nå sin fulla potential. Men…!
Etiska utmaningar och källkritik
Som med alla tekniska framsteg är det viktigt att vi närmar oss generativ AI med försiktighet och reflektion. Genom att göra det kan vi säkerställa att tekniken används på ett ansvarsfullt sätt som gynnar elever, lärare och samhället i stort. Det är även viktigt att vi är medvetna om de utmaningar som generativ AI innebär. Det finns risker för att AI-system kan förstärka befintliga fördomar eller osäkra källor i det material de genererar. Det är därför viktigt att lärare och utbildningsansvariga förblir aktiva deltagare i utformningen och granskningen av AI-genererat innehåll. Till exempel kan det vara intressant att fundera på hur Snapchats AI-bot MyAIs svar påverkar våra elever. Läs mer om MyAI här.
Källkritik och digital kompetens har aldrig varit viktigare än nu! Kopplat till detta rekommenderar vi förstås Anna Rosenqvists förinspelade föreläsning “Om det livsviktiga lärandet av källkritik” och Malin Frykmans “Lgr22 och digital kompetens – varför, vad och hur?”.
Vill ni lära er mer om AI?
Vill ni veta mer om AI, bekanta er med begreppen AI-litteracitet och AI-beredskap samt reflektera över de frågor AI-utvecklingen väcker kring etik, integritet, transparens och rättvisa? Och även fundera på hur ni kan förhålla er till AI utifrån Lgr22 och skrivningarna kring digital kompetens? Då rekommenderar vi varmt Linda Mannilas förinspelade föreläsning “AI – vadå?”. Här nedan finns ett intro till Lindas förinspelade föreläsning:
Eller låt Joel Rangsjö ta med er rakt in i klassrummet i den förinspelade föreläsningen “AI som medskapare och meningsskapare”, där han visar och berättar hur man rent konkret kan integrera generativ AI i läsundervisningen för att stötta elevernas läsutveckling och skapa större engagemang för texter.📚🤖🧠
Till Joels förinspelade föreläsning kan ni köpa till onlineworkshopen “Skapa läslust med AI” där ni får möjlighet att testa flera olika AI-verktyg OCH 30 minuters samtal med Joel.
