Under några år vandrar ni och barnens familjer sida vid sida, med barnet mellan er. Du får följa ett barns om upptäcker sig själv i världen och världen inom sig själv, men du får också följa vuxna som utforskar sina relativt nya föräldraroller. Ofta fungerar samarbetet bra, andra gånger är det mer krävande. Inte minst när ni märker att familjen inte förmår vara den där trygga hamnen som barnet behöver.
Förskolans personal som ”fronlinjebyråkrater”
Du som arbetar i förskolan rör dig liksom på gränsen mellan det offentliga och privata, mellan skolsystemets kantiga regelverk och familjernas mjuka, mänskliga och snåriga vardag. Det är balansakt som inte är helt enkel, ens för den mest erfarna frontlinjebyråkraten.
Förskolans personal som frontlinjebyråkrater Förskolans personal är vad Michael Lipsky (1980) kallade för street-level bureaucrats, på svenska ofta översatt till gräsrotsbyråkrater eller frontlinjebyråkrater. Lipskys poäng är att ni som representerar en verksamhet, som förskolan, är de enda som känner både organisationens regelverk och förutsättningar, och familjernas behov och önskemål. Det sätter er i en klurig situation. I till synes enkla och vardagliga situationer medlar ni mellan å ena sidan verksamhetens lagar, styrdokument och resurser, å andra sidan barnens och familjernas behov, önskemål och förhoppningar. Så hur kan arbetslaget stärkas i sin position, där på frontlinjen?
Att bygga en gemensam grund med hemmen
Vi kan lämna metaforen med frontlinjen för nu – familjerna är ju varken fienden vid frontlinjen eller våra motspelare. De är våra medspelare, och det är så vi behöver behandla dem. Det finns forskare som talar om relationen mellan förskola och hem som en delad vårdnad om barnet; i mötet mellan personal och vårdnadshavare knyts barnets uppväxtmiljöer ihop. Barnet behöver känna att vi vuxna vill barnet – och varandra – väl. Det är där kommunikationen kommer in. Ordet kommunikation kommer från latinets communicare, som betyder ”att göra gemensamt”, och det är väl egentligen samarbetet i grund och botten handlar om?
Som arbetslag behöver vi arbeta proaktivt och strategiskt; vi behöver bygga kommunikationsmiljöer som i sig själva uppmuntrar till dialog och tillitsfulla relationer. Och ni, inom arbetslaget, behöver vara någorlunda samspelta i mötet med hemmen.
Precis som orkestern behöver gemensamma notblad och löpande repetitioner för att tryggt kunna improvisera i skarpa lägen, behöver ni som arbetslag diskutera igenom er kommunikation och vilken roll ni vill att vårdnadshavarna ska i er verksamhet. Varför kommunicerar ni som ni gör – och skulle ni kunna göra på helt andra sätt, för att nå fler?
Förskolor som lyckas bygga särskilt tillitsfulla relationer till vårdnadshavare har några saker gemensamma. Här är fem exempel.
Fem framgångsfaktorer i föräldrakommunikationen
1. De bygger relationer – De är mer fokuserade på att bygga relationer än på att överlämna information.
2. De tar sig an en utmaning – De lägger fokus på familjerna som är svårast att nå – de som är lätta att nå får de med på köpet.
3. De respekterar vårdnadshavarna – De ser vårdnadshavarna som kompetenta partners som vill sina barn bästa – även när familjernas tid, ork eller förmågor brister.
4. De skapar engagemang – De ser inte vårdnadshavarnas tystnad som en brist på intresse eller engagemang i barnen och verksamheten, snarare ser de vårdnadshavarnas intresse och engagemang som något personalen väcker och upprätthåller.
5. De är innovativa – De anpassar sin kommunikation efter vårdnadshavarna och söker nya kommunikationsformer när de gamla inte fungerar.
Vill ni lära er mer om kommunikation med vårdnadshavare?
Onlinekursen “Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan” är en utbildning som bygger på forskning men som även rymmer praktiska erfarenheter och råd från från förskolor runt om i Sverige. Här berörs bland annat: välfungerande interkulturell kommunikation – en process i tre steg, kommunikationens fyra funktioner i förskolan, vårdnadshavarnas resa genom förskolan, att forma en välfungerande kommunikationsmiljö utifrån era förutsättningar, att skriva intresseväckande texter som engagerar och att utveckla nya berättelser om förskolan. Se ett intro till till kursen nedan och läs mer om kursen här!
