“Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära.” (Lgr22)
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning har i årtionden varit ett centralt tema inom pedagogisk forskning och ses ofta som avgörande för elevers framgång i skolan. En av de största fördelarna med att integrera språk och innehåll är att det möjliggör en djupare och mer meningsfull förståelse. Genom att engagera eleverna i uppgifter där de måste använda språket för att lösa problem, reflektera eller skapa, blir språkinlärning en naturlig och ändamålsenlig process.
Styrdokument och forskning
Skolans styrdokument betonar vikten av strategier som gynnar kunskapsutveckling samt språkutveckling, inte bara inom ramen för svenskämnet. Många kommunikativa verb som att uttrycka och formulera sig, resonera, förklara, diskutera, beskriva och förklara återkommer inom ramen för de flesta ämnens centrala innehåll. Förväntningen är att undervisning ska integrera både språk- ochämnesinnehåll. Detta perspektiv kommer från forskning, särskilt från Gibbons, baserat på Vygotskijs sociokulturella teori om språkets roll för lärande och Hallidays systemisk funktionella grammatik.
Vygotskij introducerade begreppet “proximala utvecklingszonen”, ett centralt koncept inom sociokulturell teori, som syftar till att beskriva gapet eller skillnaden mellan vad en elev kan uppnå på egen hand och vad den kan uppnå med hjälp av en mer kunnig person, ofta en lärare eller en kamrat. Zonen representerar den potentiala inlärningskapaciteten hos individen.
I samma linje introducerade Gibbons begreppet “stöttning” (scaffolding), en pedagogisk teknik där läraren ger strukturerat stöd till eleverna i deras inlärningsprocess, med syfte att gradvis dra tillbaka detta stöd allt eftersom eleverna blir mer självständiga och kompetenta. Genom att ge rätt mängd stöd vid rätt tidpunkt kan lärare hjälpa elever att korsa sin proximala utvecklingszon och därigenom uppnå ny kunskap och färdigheter.
Det är även viktigt för elever att kunna använda språket effektivt över olika ämnen och texttyper. Lärare behöver kunskap om språkets struktur och dess användning i olika sammanhang, vilket Hallidays teori kan bidra till.
Framgångsfaktorer
Flertalet forskare har identifierat framgångsfaktorer för språkutvecklande undervisning. Dessa inkluderar undervisning som är meningsfull, har höga förväntningar, är kognitivt utmanande, erkänner elevernas tidigare kunskaper, ser modersmålet som en resurs och ger eleverna möjlighet till interaktion och stöttning. Ett effektivt arbetssätt kännetecknas av betoning på läsning, skrivande, muntlig framställning, visuella hjälpmedel, krävande uppgifter, förståelse av språk i sitt ämne och formativ bedömning. Genrepedagogik, som tar stöd av både Vygotskijs och Hallidays teorier, erbjuder en praktisk modell för att implementera dessa principer i klassrummet.
En checklista
Med utgångspunkt i böcker av Gibbons och Hajer & Meestringa har Maria Bjerregaard på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet tagit fram en bra checklista för vad som bör ingå i ett språkutveck- lande arbetsområde. Där listas ett antal frågor som man kan använda som tankestöd när man planerar sin undervisning. Nedan presenteras några av dessa frågor:
- Finns det tydliga lärandemål för både innehåll och språk?
- Är uppgifterna och innehåll kognitivt utmanande?
- Är ämnesord och begrepp anpassade till elevernas språkliga nivå? Förklaras de tydligt?
- Får eleverna möjlighet att bearbeta innehållet muntligt och/ eller skriftligt?
- Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?
- Ges goda möjligheter till interaktion? Parvis, i smågrupper, i helklass, mellan lärare och elev etc.
- Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?
- Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder gemensamt skrivande?
- Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?
- Synliggörs språkliga drag, t.ex. olika texttypers kännetecken och innehåll?
- Får eleverna stöd att strukturera innehållet, med hjälp av t.ex. grafiska modeller?
- Inkluderas eleverna i genomgången?
- Bygger läraren vidare på elevernas frågor och svar?
- Ges eleverna kontinuerlig feedback?
- Finns det modeller för hur t.ex. analysförmåga ska utvecklas?
- Ges eleverna möjlighet att bearbeta innehållet med hjälp av estetiska uttrycksmedel och/eller digitala verktyg?
- Kopplas lektionens innehåll till lektionsmålen? Utvärderas detta?
- Får eleverna reflektera över vad och hur de lärt sig?
Genom att först svara ja eller nej på frågorna kan man få syn på om man behöver lägga till något moment för att utveckla upplägget. Därefter kan man lägga till varför och framför allt hur efter varje fråga och försöka att besvara även det. Ett tips är att samplanera med en kollega och gemensamt svara på checklistans frågor.
Digitala verktyg?
Ett språkutvecklande arbete i sig kräver inte att man använder sig av digitala verktyg. Det finns otaliga exempel på lärare runt om i världen som länge arbetat språkutvecklande på ett ”analogt” sätt med imponerande resultat. Men inom ramen för läroplansformuleringarna kopplade till adekvat digitala kompetens ingår att eleverna ska få lära sig att använda digitala verktyg för att söka kunskap, bearbeta information, lösa problem, kommunicera, skapa och lära – vilket ju ligger nära ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
För de som vill närma sig en språkutvecklande undervisning där digitala verktyg används på ett genomtänkt sätt, är det en god idé att först utvärdera undervisningen och identifiera vad som faktiskt fungerar, det vill säga när eleverna lär sig bäst. Sedan kan man överväga vilka digitala verktyg som kan bidra till att variera, komplettera, stötta och anpassa undervisningen. Och börja smått. Digitala verktyg kan till exempel användas för att öka elevdeltagande genom digitala responssystem för snabb feedback, insamling och presentation av elevers kunskaper eller genom kollaborativa dokument som kan användas för kamratrespons. Det kan även handla om språklig, visuell eller auditiv stöttning eller verktyg för att arbeta mer konkret med ord och begrepp.
Vill ni lära er mer om språk- och kunskapsutvecklande undervisning?
Vill ni veta mer om hur ni kommer igång och vidare med språk- och kunskapsutvecklande undervisning och hur ni kan integrera digitala verktyg i det arbetet? Då rekommenderar vi varmt Patricia Diaz förinspelade föreläsning om “Digitala verktyg för språkutvecklande undervisning”. (Den föreläsning kan man även köpa som enskild deltagare via den här länken.) Vi vill även tipsa om Ulrica Elisson Granes förinspelade föreläsning “Differentierad skrivundervisning”, där ni får flera exempel på hur ni kan arbeta ämnesövergripande och differentierat med skrivundervisningen för att skapa förutsättningar för att alla elever ska nå så långt som möjligt.
Här nedan finns ett intro till Patricias förinspelade föreläsning:
